Back to All Events

“Vi skapar ytor som är gravplatser” – ny utställning utforskar mänsklig påverkan på jorden


https://nyttiflempan.sh.se/vi-skapar-ytor-som-ar-gravplatser-ny-utstallning-utforskar-mansklig-paverkan-pa-jorden/

Anita Wernström är just nu aktuell med utställningen “Något i luften” i Flygeln vid Fullersta Gård, som drivs av Huddinge konstnärsklubb. Utställningen hade vernissage den 5 april och pågår till och med den 20 april.

På Flygeln vid Fullersta gård visas nu bland annat collage som utgår från dokumentära fotografier ur boken Graveyards of the Pacific av Robert D. Ballard. Boken, som gavs ut av National Geographic 2001, undersöker platser där fartyg sänktes i strid i Stilla havet under andra världskriget. Idén till utställningen växte fram när Anita Wernström, konstnär och tidigare förmedlingsintendent på Moderna Museet, fann boken på Myrorna. 

Wernström har bearbetat bilderna genom att använda frottageteknik, vilket innebär att man placerar ett papper över en texturerad yta, i det här fallet bokomslaget, och gnider blyerts eller dylikt över pappret för att överföra ytans mönster. På de bearbetade bilderna syns då bokens titel, framförallt framträder ordet Graveyards i stora bokstäver om och om igen. “Gravplatser är för mig ett samlingsnamn för vad vi skapar på olika platser på jorden, både genom krig, övergödning och miljöförstöring. Vi skapar ytor som är gravplatser. Där människor och djur inte kan leva och jorden inte går att bruka,” står det i utställningens introduktionstext. I flera av verken har hon även försett de dramatiska rökmolnen från explosioner med halvpärlor som får symbolisera ögon, vilket ger rökmolnen ett närmast levande eller bevakande uttryck.

– Det finns något spöklikt i den här boken också. Jag har valt ut bilder och valt att titta på de här molnen som blir till ett sorts bevis på en katastrof som har hänt. Det är också spännande hur materia förändras från att kunna vara en solid båt till att sedan gå upp i rök. Just det där mellanstadiet av någonting som är fångat på bild, för den här röken kommer att försvinna sen, det är en manifestation just där och då, säger Anita Wernström. 

Wernström är även inspirerad av tanken om andlighet och människans förmåga att se mönster i naturen. Hon talar om Pareidolia, ett gammalt fenomen där människor ser ansikten eller andra mänskliga drag i naturen, som i stubbar eller i moln.

– Det är ju en fantastisk funktion i människans hjärna, för det är också samma funktion som gör att vi kan vilja tänka att vi vill ha en annan framtid och det är ju där förändring kan ske. Sen så blir de här figurerna ibland gulliga, ibland ondskefulla och jag tycker också att det är spännande att fundera på vad ondska är. Ondska är inte något som bara finns, det kommer av mänskliga händelser. 

Samtidigt finns det en lekfullhet med utställningen. Två sockervadd på strutar, skapade av kopierade bilder från boken, tillför en oväntad kontrast. Sockervaddet, som man först kan tro är bomull, går att äta och välkomnar besökarna att interagera med konsten. 

– Jag fick en sån här jättelarvig idé och tänkte så här: vad händer om du går in i det här rummet, tittar på de här molnen, som är goda eller onda och vad händer om du sen får en sockervadd och äter den? Ja, då blir ju din kropp och ditt deltagande helt plötsligt ett med konsten.

– Det är också det som är roligt med naturen och alkemi. Socker i fast form kan förändras till någonting annat, när du äter det här och det smälter i munnen så blir det ju väldigt, liksom förgängligt.

Wernström utforskar även det groteska i sin utställning. I ett rum i utställningen kan man se teckningar på förvrängda händer; de har fler än fem fingrar och påminner lite om AI-genererade händer. 

– Ett sätt att tänka runt kapitalismen är att försöka avcentralisera kroppen. Istället för att utgå från mig själv och jaget, vill jag se naturen runt omkring mig som minst lika viktig. 

Det perspektivet vävs in i hennes verk genom hennes intresse för det groteska. Genom att måla händer utan tydlig framsida, baksida eller rätsida utforskar hon kroppens gränser och vad som händer när formerna inte längre följer det förväntade.

Utställningen har öppet lördagar och söndagar mellan klockan 12 och 16.

AvLara Khizri

Previous
Previous
April 5

Något i Luften/Something in the air